Tomtebelastning
Tomtebelastning är den del av kostnaderna i ett fastighetsutvecklingsprojekt som tillskrivs själva tomten. Den räknas normalt ut residualt: förväntat försäljningsvärde för det färdigt utvecklade projektet minus alla bygg- och projektkostnader minus utvecklarens riskmarginal och vinst. Den anges vanligtvis i kronor per kvadratmeter säljbar bruksarea (kr/m² BOA-S). Talet säger vad tomten "tål" att kosta innan projektet inte längre är ekonomiskt försvarbart.
Som residualstorlek fungerar tomtebelastning som en omvänd kalkyl. I stället för att utgå från ett känt tomtpris och bygga uppåt utgår du från det pris marknaden är villig att betala för ett färdigt projekt och räknar dig nedåt genom alla led. De komponenter som normalt subtraheras är byggkostnader (entreprenadkostnad enligt NS 3450, inklusive markarbete, byggnad, tekniska fack, utomhusarbeten), projektkostnader (projektering, byggherre-administration, avgifter för byggesøknad och tinglysingsgebyr), finansieringskostnader under byggelånsperioden, marknadsförings- och försäljningskostnader, mervärdesskatt där den inte är avdragsgill, samt en risk- och vinstmarginal. Det som återstår är tomtebelastningen.
Tomtebelastning används för två något olika syften. För det första: som det högsta pris en utvecklare kan betala för tomten vid akkvisjon utan att gå med förlust, givet vissa antaganden om projektets storlek, enhetsmix och tidsplan. För det andra: som bedömningsvärde i en tidig mulighetsstudie eller 3D-volymstudie, där du testar om en given utnyttelsesgrad och enhetsmix ger en tomtebelastning som matchar markägarens krav. Båda använder samma tal, men beslutet hänger på två olika frågor: bör jag köpa? eller hur mycket måste jag pressa BOA för att kalkylen ska gå ihop?
Känsligheten är stor. En förändring på 5 procent i försäljningspris per m² kan slå ut med 30 procent eller mer i tomtebelastning, eftersom tomten är den sista posten som "äter" överskott eller underskott. Det är också därför reguleringsrisiko är så avgörande: en minskad utnyttelsesgrad, ett nytt rekkefølgekrav, en större utbyggingsavtale eller ett utbyggingsbidrag slår direkt mot tomtebelastningen och kan välta hela köpet. Som andel av försäljningspriset har nivån i Norge historiskt legat runt 15 procent, medan den i pressade områden som Oslo i dag ofta är 20 procent och i Stockholm upp mot 30 procent. Kalkylen uppdateras därför flera gånger under utvecklingsförloppet, från första besiktningen till beslutad reguleringsplan till färdigställande.
Tomtebelastning skiljer sig från markedsverdi, som är det pris tomten faktiskt omsätts till mellan oberoende parter, och från verdivurdering, som är mäklarens eller takstmannens uppskattning. Markedsverdien för utvecklingstomter konvergerar som regel mot tomtebelastningen för det mest sannolika projektet, men avviker när det finns flera konkurrerande utvecklingsstrategier eller när en aktör har särskilda synergier. För næringseiendom används ofta modeller baserade på yield och kapitaliseringsrente i stället, men residualtänkandet är detsamma.
I Placepoint räknar du på tomtebelastning indirekt via flera ytor: Hitta fastighet och möjligheter hittar kandidattomter och deras maximala BOA utifrån reguleringsbestemmelsene, 3D-designern låter dig modellera olika volymer och enhetsmixar, och fastighetspanelen ger dig de exakta plan- och kostnadsdrivarna (utnyttelsesgrad, parkering, MUA, hensynssoner, rekkefølgekrav) som ingår i kalkylen.
Så ser det ut i Placepoint
I Placepoint hittar du detta i 3D-Designer:

Från Placepoints ordbok: Tomtebelastning
Mer information: Samfunnsøkonomisk Analyse: Tomtebelastning per utbygde kvadratmeter (R34-2022), Byggforsk: Tomte- og byggekostnader (R290905), Estate Nyheter: Høyere tomteandel
Engelska: Land cost loading (residual land value per m² salable BRA).



