Planbestämmelser, lager för lager över fastigheten.

Lager | Beskrivning | Källa SePlan | GeoNorges kopia av kartdata från kommunernas arealplanbaser. Innehåller plan-ID, datum, plantyp och planstatus från markanvändningsplaner. | Kartverket

Detaljplaner WMS, hela Norge. Data från kommunerna. Vad färgerna och skrafferingarna på plankartan betyder står i legenden för detaljplaner. Lagret är uppbyggt som ett träd. I kartlagerväljaren längst upp till höger står det en pil framför Detaljplaner: klicka på den för att fälla ut vertikalnivåerna. Varje vertikalnivå fälls ut en gång till, ner till de enskilda underkartlagren. Talet bredvid namnet visar hur många underkartlager nivån har.

Detaljplanerna för Oslo kommune. För teckenförklaring, se Oslo Kommune Plan- og bygningsetaten. Data från Oslo kommune. Komplement till det landsomfattande lagret Detaljplaner, med extra detaljnivå specifikt för Oslo. Lagret är organiserat i tre vertikalnivåer: under marknivå/tunnel, marknivå/vattenyta och över marknivå/bro. Varje nivå har underkartlager för markanvändningsändamål, båndläggningszoner, bestämmelseområden, farozoner, skyddszoner, gränser och juridiska linjer, reglerad höjd, juridiska punkter och text.

GeoNorges kopia av kartdata från kommunernas arealplanbaser. Innehåller plan-ID, datum, plantyp och planstatus. Data från Kartverket. Lagret har två underkartlager: Detaljplan och Kommunplaner.

Data om kommunplanens markanvändningsändamål, insamlade löpande av Placepoint från utvalda kommuner. Täcker bland annat Bergen (planbeskrivelse for boligforsyning), Hamar (sentrumsplan), Lillestrøm (byutviklingsplan och utnyttelsesgrader) och Oslo (veiledende utnyttelsesgrader). Data från Placepoint. Filtrering

Se Kommunplaner under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager. Kommunplanen ska vara kommunens övergripande styrdokument. Den ska ge ramar för verksamheternas planer och åtgärder och för användning och skydd av ytor i kommunen. Alla kommuner ska ha en kommunplan. En samlad kommunplan består av både en samhällsdel med handlingsdel och en arealdel. Genom kommunal planstrategi bestämmer kommunen om den ska genomföra en full revision av alla delar av kommunplanen, eller om bara enskilda delar ska revideras. Kommunplanen ska tillvarata kommunala, regionala och nationella mål, intressen och uppgifter, och ta utgångspunkt i den kommunala planstrategin och lägga riktlinjer och ålägganden från statliga och regionala myndigheter till grund. Det kan utarbetas kommundelplan för bestämda områden, teman eller verksamhetsområden. Kommunplanen ska ha en handlingsdel som anger hur planen ska följas upp de närmaste fyra åren eller mer, och revideras årligen. Datamängden genereras från den landsomfattande kopian av kommunplaner, som hålls uppdaterad med data från de ursprungliga plandata i kommunerna. Uppdateringen sker genom periodisk kopiering eller synkronisering. Användningsområde Markanvändningsplanering, handläggning enligt plan- og bygningsloven, framställning av statistik, bedömning av åtgärder och projekt, och insyn i kommunens markanvändningsplan. Endast de geografiska data (vektordata) i arealdelen är tillgängliga för nedladdning. Tillhörande plandokument finns i kommunernas planregister. Det finns länkar på planområdena i de geografiska data som pekar till planregistren, så att dokumenten är lätt tillgängliga för användarna. Webbapplikationen SePlan (seplan.no) ger en översikt över tillgängliga kommunplaner på nationell nivå.

Se Detaljplaneförslag under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager (fem vertikalnivåer med markanvändningsändamål, hänsynszoner, juridiska linjer, text och planområde). Kartlagret är en geografisk informationstjänst som ger tillgång till digitala kartdata kopplade till pågående eller föreslagna detaljplaner i Norge. Kartlagret gör det möjligt att utforska och analysera information om detaljplaneområden, inklusive gränser, markanvändning, bestämmelser och andra relevanta geografiska data.

Se Kulturarv – Askeladden WMS under kategorin Fastighet för full beskrivning och underkartlager (skyddszoner, lokaliteter, enskilda kulturminnen, lokalitetsikoner, ikoner för enskilda kulturminnen). Visningstjänsten innehåller data om arkeologiska kulturminnen, kulturmiljöer, byggnader och tekniska installationer som är skyddade enligt kulturminneloven eller plan- og bygningsloven. Tjänsten innehåller också kulturminnen och kulturmiljöer utan formellt skydd, men registrerade som lokalt värdefulla, samt världsarvsområden och -miljöer.

Se Bostads- och områdesreserv (Oslo) under kategorin Fastighet för full beskrivning. Översikt över planlagd bostadskapacitet i Oslo, inklusive detalj- och områdesregleringar.

Ytor runt kraftledningar som är klausulerade med stöd av koncession enligt energiloven och expropriation enligt oreigningslova eller frivillig överenskommelse med berörda markägare. Data från NVE. Statnetts buffertzoner runt högspänningsledningar med restriktioner för ny bebyggelse och anläggningsarbete. Separat anmälningsplikt gäller för arbete inom 30 m från den yttersta strömförande ledaren.

De generella byggnadsgränserna enligt vegloven för alla vägar i kategorierna europavei, riksveg, fylkesveg och kommunal veg, baserat på data i NVDB (Nasjonal vegdatabank). Data från Statens vegvesen. Kartlagret visar veglovens generella byggnadsgränser för alla vägar i kategorierna europaveg, riksveg, fylkesveg och kommunal veg, baserat på data i NVDB (Nasjonal vegdatabank). Privata vägar ingår inte, och kommunala planbestämmelser är inte återspeglade. Tunnlar visas med byggnadsgräns även om denna formellt inte gäller ovan mark. Där detta förekommer rekommenderas att du filtrerar bort vägkategorin för tunneln. Om byggnadsgränsen inte är fastställd i reguleringsplan eller i bestämmelser till kommuneplanens arealdel, gäller veglovens generella byggnadsgränser. Kartlagret visar byggnadsgränser mätta från vägens mitt: • 100 meter till europaveg • 50 meter till riksveg • 50 meter till fylkesveg • 15 meter till kommunal veg • 15 meter till gång- och cykelväg Om reguleringsplanen saknar inritad byggnadsgräns eller bestämmelser om byggnadsgräns mot väg, gäller årtalet som reguleringsplanen är från (detta återspeglas inte i kartlagret). Det är Statens vegvesen, fylkeskommunen eller kommunen som behandlar ansökningar om dispens från byggnadsgränsen.

Geologiska lokaliteter av särskilt värde, användbara i planering och riskbedömning. Data från NGU. Geologiska lokaliteter av särskilt värde ger insikt i geologiskt arv och mångfald, användbart i planering och riskbedömning. Kartlagret från NGU innehåller både stora landskapselement och mindre geoplatser, och kan användas i konsekvensutredningar och hållbar markförvaltning. Kompletterande faktablad ger detaljerade beskrivningar av varje geoplats.

Datamängden avgränsar tillämpningsområdet för lov 6. juni 2009 nr. 35 om naturområder i Oslo og nærliggende kommuner (markaloven). Data från Klima- og miljødepartementet (KLD). Rättslig avgränsning av Oslo Marka enligt markaloven från 2009 och förordningen från 2015 (med justeringar från 2019).

Statliga planriktlinjer för differentierad förvaltning av strandzonen längs havet. Data från Kartverket. Statliga planriktlinjer för differentierad förvaltning av 100-metersbältet längs havet.

Lagret innehåller tio grupper av underkartlager: villreinområder, Ramsarområden, naturskyddsområden (föreslagna och beslutade), naturtyper (utvalda, Miljødirektoratets instruks, DN-håndbok 19, DN-håndbok 13) och kulturlandskap (värdefulla och utvalda). Data från Miljødirektoratet. Kulturlandskap - utvalda

Rennäring bedrivs i nästan 140 av landets kommuner, på en yta som utgör omkring 40 % av Norges landyta. Lagret innehåller 18 underkartlager: drivningsled, siidaområde, restriktionsområde, renskötselanläggning, renbetesområde, renbetesdistrikt, samlingsområde, konventionsområde, koncessionsområde, flyttled, expropriationsområde, beteshage, avtalsområde och årstidsbeten (vinter, vår, sommar, höstvinter, höst). Data från Landbruksdirektoratet. Ytor som används av samisk rennäring under de olika årstiderna (vår, sommar, höst, vinter). Vägledande information för planering, infrastruktur och konflikter om markanvändning.