Byggnadsgräns

En byggnadsgräns är en linje på en reguleringsplankarta (karta över en norsk detaljplan) som anger var på en tomt det är tillåtet att placera byggnader. Byggnader får uppföras innanför byggnadsgränsen, inte utanför. Mindre byggnadsdelar som takutsprång, balkonger och terrasser får ofta skjuta ut över gränsen enligt närmare regler i planbestämmelserna, men huvudvolymen ska stå innanför.

Byggnadsgränsen har stöd i plan- og bygningsloven § 12-7, som ger kommunen möjlighet att fastställa byggnadsgränser i reguleringsplaner. Den är en av de juridiskt bindande linjerna i en plan, på samma sätt som gränser för markanvändningsändamål. Medan gränsen för markanvändningsändamål skiljer mellan olika markanvändningsändamål (bostad, verksamhet, friområde, samferdsel), talar byggnadsgränsen om var inom ett byggområde själva byggnaden får uppföras. Byggnadsgränsen följer ofta inte fastighetsgränsen: en fastighet kan ha en byggnadsgräns flera meter in från tomtgränsen för att säkra ljus, luft, brandavskiljning mot granne eller fri sikt mot vägen.

Där ingen byggnadsgräns är fastställd i plan gäller plan- og bygningsloven § 29-4 om placering av åtgärder. Byggnadsverk ska då ha ett avstånd till grannens fastighetsgräns som minst motsvarar halva byggnadens höjd och aldrig understiger 4 meter. Grannen kan ge skriftligt samtycke till närmare placering. Mot allmän väg gäller också byggnadsgränserna i veglova § 29: 50 meter från riks- och fylkesvei, och 15 meter från kommunal väg, räknat från mittlinjen, om inte annat är fastställt i reguleringsplan eller kommuneplan. Dessa byggnadsgränser mot väg gäller oberoende av reguleringsplanens innehåll, om inte planen uttryckligen avviker från dem.

Det finns flera typer av byggnadsgränser med olika funktioner. En vanlig byggnadsgräns definierar den yttre ramen för bebyggelsen. Bygglinje är en strängare variant som kräver att fasaden placeras exakt på linjen, vilket är vanligt i centrumplaner för att skapa sammanhängande gaturum. Hänsynszoner för riskområden (översvämning, ras, kvicklera, buller) eller infrastruktur (kraftledningar) kan också fungera som byggnadsgränser genom att förbjuda byggande inom zonen. I strandzonen gäller det generella byggförbudet i 100-metersbältet enligt plan- og bygningsloven § 1-8 som en byggnadsgräns längs hela kusten, om inte kommuneplan eller reguleringsplan uttryckligen öppnar för åtgärder.

Dispens från byggnadsgräns kan sökas enligt plan- og bygningsloven kapittel 19. Dispens kräver att syftena bakom bestämmelsen inte åsidosätts väsentligt och att fördelarna är klart större än nackdelarna. Mindre överskridanden, typiskt takutsprång och balkonger upp till 1 meter, godkänns ofta direkt i bestämmelserna utan dispens. Större överskridanden kräver särskild ansökan och grannunderrättelse. Vid överskridande utan dispens kan kommunen förelägga om återställande enligt plan- og bygningsloven § 32-3.

I Placepoint visas byggnadsgränser som egna linjer i plankartan i kartlagret för reguleringsplan, samtidigt som du ser fastighetsgränsen, markanvändningsändamålet och eventuella hänsynszoner. En genomgång av hur du läser bestämmelserna tillsammans med byggnadsgränserna hittar du i exemplet Planbestämmelser och max BOA.

Så visas datamängden i kartan

Datamängden ingår i kartlagret Planbestämmelser som Byggnadsgräns från vägens mittlinje:

Från Placepoints ordbok: Byggegrense

Mer information: Lovdata: Plan- og bygningsloven § 12-7, Lovdata: Pbl § 29-4 om placering, Lovdata: Veglova, DiBK: Byggesaksveileder

Engelska: Building line (the limit beyond which construction is not permitted, per Plan- og bygningsloven).