Kvicklera
Kvicklera är en särskild typ av marin lera som vid överbelastning eller störning kan förlora sin struktur och bli tunnflytande. Det går att bygga på mark med kvicklera, men det kräver noggranna geotekniska undersökningar och ofta kostsamma åtgärder. Medvetenheten har stärkts kraftigt efter skredet i Gjerdrum 2020, och myndigheterna har sedan dess skärpt kraven på kartläggning och dokumentation.
Mineralogiskt är kvicklera en finkornig lera som avsattes på havsbotten efter senaste istiden. Saltjonerna i porvattnet band mineralpartiklarna samman i ett stabilt korthus. När landet höjde sig och områdena kom över havsytan har färskvatten gradvis tvättat ut saltet, och strukturen har blivit sårbar. Belastning, terrängförändringar eller erosion längs en bäck kan utlösa en kollaps där leran beter sig som en vätska och kan förflytta sig flera kilometer på några minuter. Förekomsterna följer områden under den marina gränsen, och är i Norge särskilt utbredda på Østlandet, i Trøndelag och i delar av Nord-Norge.
Händelser som Verdalsraset 1893, Rissaraset 1978 och Gjerdrum-skredet 2020 har varje gång skärpt kraven på kartläggning och kontroll. Den gällande metodiken finns i NVE:s vägledning 1/2019 om kvicklera och områdesstabilitet, och aktsamhetskartor och farozoner publiceras av NVE på Geonorge. NGU förvaltar parallellt datamängden för marin gräns och lösa jordlager. Plan- og bygningsloven § 28-1 kräver att byggmarken har tillräcklig säkerhet mot fara, och TEK17 § 7-3 "Sikkerhet mot skred" konkretiserar detta för kvicklera och andra skredtyper. Paragrafen delar in byggnadsverk i säkerhetsklasser (S1-S3) med tillhörande krav på sannolikhet för fara och geoteknisk säkerhetsfaktor, och vägledningen till § 7-3 hänvisar direkt till NVE:s metodik för bedömning av områdesstabilitet. I praktiken innebär det att en farozon för kvicklera utlöser krav på geoteknisk fackbedömning innan reguleringsplan, rammetillatelse eller igangsettingstillatelse kan ges.
I en tidig förvärvsfas är det värt att kontrollera flera källor samtidigt: NVE:s aktsamhetskartor för kvicklera, befintliga grundundersökningar i NADAG (Nasjonal database for grunnundersøkelser hos NGU) och kommunens reguleringsbestemmelser. En farozon är inte en byggeforbudssone, men kostnadsbilden för grundläggning och områdesstabiliserande åtgärder (pålning, massutskiftning, dränering, motfyllningar) kan förändra projektekonomin väsentligt.
I Placepoint visas NVE:s aktsamhetskartor och kända farozoner för kvicklera som riskkartlager över kartan, och du hittar kända grundundersökningar i geologikartlagret. Rapport: Risk och klimatrisk går igenom kvicklera tillsammans med de övriga temana om markförhållanden, från marin gräns till lösa jordlager.
Så visas datamängden i kartan
Datamängden ingår i kartlagret Geologi som Kvicklera:

Från Placepoints ordbok: Kvicklera
Mer information: NVE: kvikkleireskred, NGU: marin grense, Store norske leksikon: kvikkleire
Engelska: Quick clay (sensitive marine clay prone to landslides).



