Risk, lager för lager över fastigheten.

Alla kulturminnesdata från Askeladden, Riksantikvarens nationella kulturminnesdatabas. Visar automatiskt skyddade kulturminnen (från medeltiden och äldre), beslutsskyddade anläggningar och SEFRAK -registrerade byggnader. Ett kulturminne inom ett planområde kan ge grund för invändning och kräva arkeologisk utredning enligt kulturminneloven. Lagret finns även under Fastighet. Visningstjänsten innehåller data om arkeologiska kulturminnen, kulturmiljöer, byggnader och tekniska installationer som är skyddade enligt kulturminneloven eller plan- og bygningsloven. Tjänsten innehåller också kulturminnen och kulturmiljöer utan formellt skydd, men registrerade som lokalt värdefulla, samt världsarvsområden och -miljöer.

Händelsebaserad karta från Statens vegvesen med information om personskadeolyckor: olycksplats, väderförhållanden vid olyckstillfället och skadeomfattning. Användbar för att kartlägga trafikfarliga punkter nära ett planområde eller för att bedöma säkerheten för oskyddade trafikanter. Information om olycksplats, väderförhållanden och skadeomfattning, främst för olyckor med personskador.

Aggregerad värmekarta över platser med många registrerade trafikolyckor. Ger en snabb bild av olyckskoncentrationer utan att du behöver läsa enskilda punkter. Kombinera med Trafikolyckor – temperatur för att se orsaksdata. Värmekarta som framhäver platser med frekventa olyckor. Innehåller information om olycksplats, väderförhållanden och skadeomfattning. Gäller främst olyckor med personskador.

Zoner med potentiell fara för större skred i kvicklera, från NVE / NGI. Kvicklera är marin lera som under vissa förhållanden kan förlora bärigheten och utlösa stora ras. Lagret markerar aktsamhetszoner, inte dokumenterade farozoner. Utbyggnad inom zonerna kräver geoteknisk utredning. Se även Möjlighet till marin lera för en mer detaljerad analys av leran. Aktsamhetszon för kvicklera betyder att geoteknisk utredning krävs, inte att skred är sannolikt.

Aktsamhetskarta för stenras, snölaviner och jordskred från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Varje skredtyp visas i separata lager med olika färgton. Aktsamhetskartan anger terräng där skred historiskt har förekommit eller där topografi och geologi talar för att skred kan inträffa. Det är inte en statistisk sannolikhetsberäkning per fastighet. Datamängder: Ras och skred. Aktsamhetskartor (stenras, snölaviner, kvicklera, möjlighet till marin lera, jordflöde), registrerade skredhändelser och farozoner för fjällskred med återkomstintervall. Källor: NVE, NGI, NGU.

Visar områden i Norge som sannolikt är mer radonutsatta än genomsnittet, baserat på berggrundsgeologi från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan samlas i byggnader och utgöra en hälsorisk. Nya bostäder har krav på radonskydd enligt TEK17 § 13-5. Aktsamhetskartan ger en indikativ bild. Den faktiska radonkoncentrationen mäts med radonmätare inne i byggnaden. Den nationella aktsamhetskartan för radon visar vilka områden i Norge som sannolikt är mer radonutsatta än andra. I områden som är markerade med hög aktsamhet har det beräknats att minst 20 % av bostäderna har radonkoncentrationer över det rekommenderade gränsvärdet på 200 Bq/m³ på första våningen. Datamängden bygger på mätningar av radon i inomhusluft (från NRPA:s databas) och kunskap om geologiska förhållanden (NGU:s databaser för berggrund och jordarter). I vissa områden har radon mätts i många bostäder, medan det i andra finns få tillgängliga mätningar. Datamängden har tagits fram genom en statistisk bedömning av hur andelen bostäder med höga radonkoncentrationer kan kopplas till den lokala geologin, och genom att den kunskapen har förts över till andra områden med liknande geologiska förhållanden. Användningsområde Den nationella aktsamhetskartan för radon ger kommunerna ett underlag för en första bedömning av radonrisken. I områden med hög eller särskilt hög aktsamhet bör kommunen undersöka om radonfrågan behöver följas upp enligt plan- og bygningsloven och folkehelseloven med tillhörande föreskrifter. Kartan kan inte användas för att förutsäga radonkoncentrationen i enskilda byggnader. Det enda sättet att få säker kunskap om radon i en byggnad är att göra en mätning.

Beräknad utifrån jordartskartor och datamängden för marin gräns från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Marin lera har avsatts under havsnivån efter senaste istiden och kan under vissa förhållanden innehålla kvicklera. Lagret kompletterar lagret Kvicklera med en mer detaljerad analys av vilka sedimenttyper som finns under terrängen. Datamängden «Mulighet for marin leire» (MML) bygger på jordartskartor och datamängden för marin gräns (MG), och visar var det potentiellt kan finnas marin lera, antingen i ytan eller under andra jordartstyper.

Utbredning av jordartstyper som täcker bergytan, från Norges geologiske undersøkelse (NGU). Jordartskartorna klassificerar sediment som morän, älvavlagringar, havs- och fjordavlagringar och berg i dagen. Relevant för geoteknisk bedömning och för att förstå dräneringsförhållanden på en tomt. Finns även i kategorin Geologi. Datamängder: Jordarter. Jordartsdata visar huvudsakligen utbredningen av jordartstyper som täcker bergytan. Det mesta av jordarterna bildades under och efter senaste istiden. Data visar bara vilken jordart som dominerar i de översta metrarna av terrängytan.

Fastigheter registrerade med förorenad mark och kommunala eller privata deponier i Miljødirektoratets databas. Se Föroreningar för fullständig beskrivning och viktiga förbehåll om registrets fullständighet. Fastigheter med förorenad mark och kommunala, privata eller industriella deponier, baserat på kartläggning och inrapportering.

Visar medelhögvatten och beräknad stormflod för återkomstintervallen 20, 200 och 1 000 år, klimatjusterad till 2050 och 2100. Data från Kartverket. Relevant för kustfastigheter och för planarbete där havsnivåhöjning till 2100 ska beaktas enligt statliga planriktlinjer. Medelhögvatten och stormflod med 20-, 200- och 1000-års återkomstintervall, inklusive klimatjusterade prognoser för 2050 och 2100.

Visar översvämningsutsatta arealer (NVEs översvämningszonskartor), översvämningsskyddsåtgärder (murar, vallar, pumpstationer) och historiska översvämningshändelser. Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har kartlagt översvämningszonerna längs de mest utsatta vattendragen. Täckningen är inte landsomfattande. För vattendrag utan översvämningszonskarta, använd lagret Aktsamhetsytor som komplement. Det här kartlagret ger en detaljerad översikt över översvämningsutsatta områden, översvämningsskyddszoner och historiska översvämningshändelser i Norge, med särskilt fokus på bedömning av översvämningsrisk. Översvämningszonkartan visar vilka områden som översvämmas vid en översvämningssituation och anger återkomstintervall för sådana händelser. Utvalda vattendragssträckor med stor skadepotential är kartlagda för att ge kommunerna ett bättre underlag för areal- och beredskapsplanering. NVE har utvecklat riktlinjer för hur översvämningsfara ska bedömas och integreras i kommunala arealplaner. Byggteknisk forskrift fastställer säkerhetskrav för olika byggnadstyper, de flesta byggnader ska vara säkra mot en 200-årsöversvämning. Det här kartlagret ska inte förväxlas med NVE:s aktsamhetskarta för översvämning, som ger en mer generell översikt över översvämningsutsatta områden, reglerade vattenförekomster och dammar. Aktsamhetskartan pekar ut områden där översvämningsfaran bör bedömas närmare, särskilt vid ny utbyggnad. Även om översvämningszonkartan inte visar översvämningsfara i ett visst område kan det bero på att området inte är kartlagt av NVE. I sådana fall är det klokt att också kontrollera aktsamhetskartan.

NVEs landsomfattande aktsamhetskarta för översvämning och information om reglerade magasin och nedströms dammbrottszoner. Användbar för vattendrag som inte täcks av detaljerade översvämningszonskartor. Visar också vilka dammar som kan påverka ett område vid ett brottscenario. NVE:s aktsamhetskarta för översvämning ger en översikt över områden som kan vara utsatta för översvämningsfara, samt reglerade vattenförekomster och dammar i Norge. Kartan får inte förväxlas med översvämningszonkartor, som visar vilka områden som faktiskt översvämmas och med vilket återkomstintervall. Aktsamhetskartan är mer generell och pekar ut områden där översvämningsfaran bör bedömas närmare, särskilt vid ny utbyggnad. Den används som första bedömningsunderlag i konsekvensutredningar och risk- och sårbarhetsanalyser kopplade till kommuneplanen.

Placepoints egen härledda analys: alla brandstationer i Norge med beräknat köravstånd för utryckning inom 5, 10 och 20 minuter. Källa: Brandstationer responstid. Används för att bedöma risk för bostadsprojekt, kommersiella fastigheter och kommunal beredskap, och angränsar till Offentliga skyddsrum i Byggnader. Kartlagret ger en detaljerad översikt över alla brandstationer i Norge, med tillhörande köravstånd för utryckningstider på 5, 10 och 20 minuter. Användbart för blåljusmyndigheter, lokala myndigheter och kommuner vid bedömning av brandskyddstäckning och beredskapsplanering.

Aktsamhetszoner för skred i kvicklera baserat på marina leravlagringar i kombination med terrängkriterier (höjdskillnad och lutning). Data från Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Kompletterar huvudlagret Kvicklera med en mer detaljerad analys av var terrängen ger grund för att räkna med fara för kvicklera. Lagret finns även under Geologi. Visar områden som kan vara utsatta för skred i kvicklera, baserat på marina leravlagringar och terrängkriterier (lutning och höjdskillnad). Ligger åtgärden inom aktsamhetsområdet måste proceduren i NVE-veileder 1/2019 följas, och geoteknisk kompetens anlitas. Kartan ersätter tidigare «Aktsamhet marin lera» och fångar nu även upp terräng som kan utlösa skred. Kartan uppdateras regelbundet och bör ses tillsammans med farozonskartan för en fullständig bedömning.

Anläggningar som är byggda för att skydda mot översvämning, erosion och skred, med åtgärdstyp, byggår och ägare. Punktlagret visas på översiktsnivå, linjerna och ytorna när du zoomar in. En skyddsanläggning visar att faran är känd och hanterad, något en aktsamhetskarta ensam inte visar. Källa: Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Anläggningar som är byggda för att skydda mot översvämning, erosion och skred, med åtgärdstyp, byggår och uppgift om vem som äger anläggningen. Punktlagret visas på översiktsnivå, och linjerna och ytorna när du zoomar in. Källa: NVE.

Utlösnings- och utloppsområden för snölaviner från försvarets egen kartläggning, med egna lager för vad som är kartlagt och vad som inte är det. Datamängden täcker försvarets områden, inte hela landet, så bristande täckning betyder inte att faran är utesluten. Källa: Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE). Utlösnings- och utloppsområden för snölaviner från försvarets egen kartläggning, med egna lager för vad som är kartlagt och vad som inte är det. Datamängden täcker försvarets områden, inte hela landet. Källa: NVE.

Översvämningszoner visar arealer som översvämmas vid olika översvämningsstorlekar (återkomstintervall). Det tas fram översvämningszoner för 20-, 200- och 1000-årsfloderna. Översvämningszoner visar arealer som översvämmas vid olika översvämningsstorlekar (återkomstintervall). Det tas fram översvämningszoner för 20-, 200- och 1000-årsfloderna. I områden där klimatförändringarna ger en förväntad ökning av vattenföringen på mer än 20 % tas en översvämningszon fram för 200-årsfloden år 2100. Användningsområde Vid arealplanering kan översvämningszoner användas för att identifiera områden som inte bör bebyggas och för att bedöma lämpliga riskreducerande åtgärder om utbyggnad inte kan undvikas. Riktlinjerna 2-2011 Flaum- og skredfare i arealplanar beskriver hur säkerhetskraven för byggnadsverk i byggteknisk forskrift (TEK 17) § 7-2 kan uppfyllas i arealplaneringen. Vid detaljplanering och vid handläggning av delnings- och bygglovsärenden måste du ta hänsyn till att översvämningszonerna har begränsad noggrannhet. Utgå från de beräknade vattenstånden och kontrollera terränghöjden i fält. Om utbyggnad planeras i översvämningsutsatta områden bör du lägga till en säkerhetsmarginal på de beräknade vattenstånden för att ta hänsyn till osäkerhet i dataunderlag och beräkningar.

Landbaserade industrianläggningar med utsläppstillstånd, med bransch, driftstatus och om anläggningen släpper ut till luft eller vatten. Aktiva anläggningar visas i gult, nedlagda i grått. Landbaserade industrianläggningar med utsläppstillstånd, med bransch, driftstatus och om anläggningen släpper ut till luft eller vatten. Aktiva anläggningar visas i gult, nedlagda i grått. Källa: Miljødirektoratet (Norske utslipp).

Klicka på Kartlager uppe till höger i kartan, välj kategori i listan till vänster och slå på lagret. Du kan ha flera lager på samtidigt, över samma fastighet.

Källorna står i tabellen ovan, bland annat Placepoint, Riksantikvaren och Statens vegvesen. Dataset: Trafikolyckor, Statens vegvesen. Varje lager visar källa och datum.

Ja. Dataseten bakom lagren finns i Placepoint API och i Placepoint AI via MCP.