Natur, lager för lager över fastigheten.

Databas med känsliga förekomstdata för utvalda fåglar, däggdjur och lavar från Miljødirektoratet. "Känslig" betyder att exakt lokal är skyddad av hänsyn till skydd mot störning. Lagret visar grova polygoner, inte punktlokaler. Relevant vid planarbete nära kända häckningslokaler eller växtplatser för rödlistade arter. Känsliga artsdata är ett samlingsbegrepp för en databas med utvalda arter av fåglar, däggdjur och lavar där platsbestämd information om arternas häckningsområde, yngelområde eller växtplats är skyddad från allmän insyn. Skälet är att öppen tillgång kan leda till att arten eller platsen utsätts för olämplig påverkan, som störning, förföljelse eller förstörelse. Data publiceras genom en lösenordsskyddad lösning som visar exakt lokalisering av objekten. Fylkesmannen och Miljødirektoratet kan ge tillgång. Data är också tillgängliga genom en öppen lösning som visar maskerade data i form av rutor med varierande storlek beroende på art. Användningsområde Datamängden är lämplig för användning i alla typer av arealplan- och arealförvaltningsuppgifter, inklusive handläggning av enskilda ärenden. Den bör också användas vid planering och genomförande av avverkning och annan näringsverksamhet som kan påverka förekomster av känsliga arter. Tillgång Även om information om känsliga arter inte är öppet tillgänglig kan offentlig förvaltning, exploatörer, konsultverksamheter och andra med legitima behov få tillgång till relevanta data för det aktuella området eller projektet. Tillgång ges genom lösenordsskydd och rättighetsstyrning. Fylkesmannen kan ge tillgång för kommuner och andra användare inom fylket. Miljødirektoratet kan ge tillgång vid behov fördelat på fylkesgränser eller nationellt. Dokumentet "Retningslinjer for håndtering av sensitive artsdata" behandlar arter, bedömningar och handläggning. Information utan exakt platsbestämning är tillgänglig för alla via en insynslösning med maskerade data. WMS-tjänsten är offentligt tillgänglig. Maskstorleken varierar mellan olika arter, några har så omfattande maskering att relativt stora områden markeras i kartan. Kunskap om artens biologi förenklar bedömningen av om exakt lokalisering är nödvändig i det konkreta fallet.

Visar områden som är kartlagda och värderade efter Miljødirektoratets nationella metodik för friluftslivskartläggning. Kommunerna har kartlagt och värderat friluftsområden (mycket viktiga, viktiga, registrerade). Utbyggnad i mycket viktiga friluftsområden kan utlösa invändning. Områden kartlagda och värderade efter Miljødirektoratets vägledning M98-2013, för att visa platser som är viktiga för allmänhetens friluftsliv.

Naturtyper kartlagda i skala 1:5 000 och 1:20 000 efter NiN-systemet (Natur i Norge). NiN är den nationellt erkända metodiken för klassificering av naturtyper på land och i sötvatten. Naturtyper med högt värde (A och B) ger grund för invändning enligt T-2/16. Datamängden förvaltas av Miljødirektoratet. Naturkartläggning efter systemet Natur i Norge (NiN) v2, med konverterade v1-data. Projekt godkända och publicerade via Miljødirektoratets dataflöde.

Förvaltningsinriktad artkarta från Miljødirektoratet som visar förekomster av hotade och nära hotade arter (CR, EN, VU och NT på rödlistan), prioriterade arter och utvalda naturtyper. Datamängden är sammanställd från Artsdatabanken och kommunala kartläggningar och används aktivt av Statsforvalteren i invändningsärenden. Förvaltningsinriktad karta som distribueras av Miljødirektoratet, där all datafångst bygger på det dataflöde för artsdata som Artsdatabanken har etablerat. Artsdatabanken har sedan 2005 etablerat dataflöde med relevanta institutioner och databaser. Dataägarskapet är klarlagt och ligger hos originalvärden. Datamängden omfattar både arter som behöver skydd och skadliga (främmande) arter. Alla relevanta artgrupper ingår. Beslut om inkludering har i huvudsak tagits utifrån relevanta statusar som hotade arter, ansvarsarter och fridlysta arter. Dessutom ställs krav på två kvalitetsparametrar: geografisk precision och funktion (aktivitet). Dessa krav varierar mellan olika artgrupper. Kartlagda förekomster av känsliga funktionsområden för vissa arter ingår inte i denna datamängd.

Rikstäckande översikt över vandringsleder, skidspår, cykelleder och vandringsrutter. Data från Kartverket / DNT. Användbart för att bedöma rekreationsvärde och tillgänglighet till friluftsliv från en fastighet, och för att se om planerade åtgärder korsar viktiga vandringsstigar. Rikstäckande översikt över vandringsleder, skidspår, cykelleder och andra leder, samt anläggningsåtgärder i friluftsområden. Data kan användas i processer enligt plan- og bygningsloven, till analyser, rapportering och turplanering.

Artobservationer registrerade i Artsdatabanken, Norges nationella databas för biologisk mångfald. Visar tidsbestämda fynd av växter, djur och svampar. Användbart som komplement till Arter av nationellt förvaltningsintresse, men kom ihåg att observationer kan vara gamla och att platsbestämningen varierar. Dataset: Artsdatabanken. Detta kartlager innehåller information om arter som observerats eller registrerats i Norge, levererad av Artsdatabanken. Det inkluderar data om enskilda observationer, rödlistekategorier och kategorier för främmande arter.

Visar utvalda kulturlandskap med särskild förvaltningssatsning från Miljødirektoratet. Utvalda kulturlandskap i jordbruket är en nationell ordning för bevarande av värdefulla kulturlandskap, och planer som hotar dessa kan möta motstånd i planprocessen. Kulturlandskap, utvalda

Visar gränsen för tillämpningsområdet för markaloven (lov om naturområder i Oslo og nærliggende kommuner). Innanför Markagränsen råder förbud mot åtgärder som kan skada naturmiljön, bygg- och anläggningsåtgärder är som huvudregel förbjudna utan dispens. Relevant för alla tomter i och nära Marka i Osloregionen. Data från Miljødirektoratet. Dataset: Markagränsen. Rättslig avgränsning av Oslo Marka enligt markaloven från 2009 och förordningen från 2015 (med justeringar från 2019).

Visar 100-metersbältet längs hav och vattendrag där det enligt plan- og bygningsloven § 1-8 råder förbud mot åtgärder utan kommunal dispens. De statliga planriktlinjerna för strandzonen (SPR) skärper skyddet längs Oslofjorden, Sør- och Vestlandet. Lagret ger ett visuellt klargörande av om en fastighet berörs av strandzonebestämmelserna. Data från Kartverket. Datamängder: Strandskyddszonen. Statliga planriktlinjer för differentierad förvaltning av 100-metersbältet längs havet.

Områden i skyddade områden där färdsel, landning eller lågflygning under 300 meter är förbjuden, med rättsligt stöd för varje restriktion. Försvarets egna undantag ligger i separata lager. Restriktionerna gäller aktivitet, inte markanvändning, så de kommer utöver skyddsbestämmelserna för området. Källa: Miljødirektoratet. Områden i skyddade områden där färdsel, landning eller lågflygning är förbjuden, med rättsligt stöd för varje restriktion. Försvarets egna undantag ligger i separata lager. Källa: Miljødirektoratet.

Beslutade och planerade snöskoterleder, med ett eget lager som visar vilka kommuner som har anmält in leder. Relevant för buller och färdsel nära fritidshus och uthyrningsfastighet, där en led tätt inpå kan påverka både användning och värde. Källa: Miljødirektoratet. Beslutade och planerade snöskoterleder, med ett eget lager som visar vilka kommuner som har anmält in leder. Relevant för buller och färdsel nära fritidshus och uthyrningsfastighet. Källa: Miljødirektoratet.

Områden som staten har säkrat för friluftsliv genom köp eller avtal, med säkringsform och årtal. Teggränspunkterna visar hur området är avgränsat. Säkringen följer fastigheten och begränsar vad den kan användas till. Källa: Miljødirektoratet. Områden som staten har säkrat för friluftsliv genom köp eller avtal, med säkringsform och årtal. Teggränspunkterna visar hur området är avgränsat. Källa: Miljødirektoratet.

Skyddade områden som också är registrerade som friluftsområden, med skyddsform och förvaltningsmyndighet. Visar var skydd och friluftsliv gäller samma areal, vilket avgör vem du söker hos när en åtgärd berör området. Källa: Miljødirektoratet. Skyddade områden som också är registrerade som friluftsområden, med skyddsform och förvaltningsmyndighet. Visar var skydd och friluftsliv gäller samma areal. Källa: Miljødirektoratet.

Landskapstyper enligt Natur i Norge, som delar in landet i typer utifrån landform, vatten och vegetation. Underlag för att beskriva vilken sorts landskap en fastighet ligger i, till exempel i en konsekvensutredning. Lagret ritas från 1:1 000 000 och närmare. Källa: Miljødirektoratet. Landskapstyper enligt Natur i Norge, som delar in landet i typer utifrån landform, vatten och vegetation. Underlag för att beskriva vilken sorts landskap en fastighet ligger i. Källa: Miljødirektoratet.

Rikstäckande karta över gråa arealer: arealer som redan är tagna i bruk eller starkt påverkade av bygg- och anläggningsverksamhet, inklusive bebyggelse, konstruktioner och permanenta ytor. Egna visningar för andel med byggnader och andel med respektive utan vegetation. Rikstäckande karta över gråa arealer: arealer som redan är tagna i bruk eller starkt påverkade av bygg- och anläggningsverksamhet, inklusive bebyggelse, konstruktioner och permanenta ytor. Egna visningar för andel med byggnader och andel med respektive utan vegetation. Utvecklad av Miljødirektoratet, Kartverket, NIBIO och SSB. Källa: Miljødirektoratet.

Naturtypslokaler värderade efter kriterierna i vägledning M-1941 för konsekvensutredningar, från mycket stort värde till visst värde. Samlar värderade lokaler fördelat på kartläggningsmetoderna (Miljødirektoratets instruktion, DN-håndbok 13 och 19). Naturtypslokaler värderade efter kriterierna i vägledning M-1941 för konsekvensutredningar, från mycket stort värde till visst värde. Samlar värderade lokaler fördelat på kartläggningsmetoderna (Miljødirektoratets instruktion, DN-håndbok 13 och 19). Källa: Miljødirektoratet.

Miljødirektoratets gränser för förvaltningsområdena för björn, lodjur, järv och varg. Innanför områdena ska arterna ha yngling, utanför prioriteras betesdjur, vilket styr ersättning, skyddsjakt och markanvändning. Miljødirektoratets gränser för förvaltningsområdena för björn, lodjur, järv och varg. Innanför områdena ska arterna ha yngling, utanför prioriteras betesdjur, vilket styr ersättning, skyddsjakt och markanvändning.

Klicka på Kartlager uppe till höger i kartan, välj kategori i listan till vänster och slå på lagret. Du kan ha flera lager på samtidigt, över samma fastighet.

Källorna står i tabellen ovan, bland andra Miljødirektoratet. Dataset: Känsliga artsdata, Miljødirektoratet, Miljødirektoratet. Dataset: Kartläggningsenheter NiN, Miljødirektoratet. Dataset: Arter av nationellt förvaltningsintresse. Varje lager visar källa och datum.

Ja. Dataseten bakom lagren finns i Placepoint API och i Placepoint AI via MCP.