Placepoint

Sikringspant

Sikringspant är en panträtt som har etablerats för att säkra ett krav, inte för att ge kredit. Ett vanligt pantbrev för ett banklån ger låntagaren pengar mot säkerhet, medan sikringspant används för att trygga ett krav som redan finns eller kan uppstå. Panthavaren står då först i kön om fastigheten senare måste realiseras.

Begreppet förekommer i två praktiska sammanhang. Det ena är fastighetsförmedling: när mäklaren skriver in en sikringsobligasjon vid en försäljning etableras ett sikringspant med mäklarens avräkningsföretag som panthavare, för att säkra att avräkningen mellan köpare och säljare sker tryggt. Panten säkrar alltså genomförandet av affären, inte ett lån.

Det andra är offentlig indrivning. Skatteetaten och Statens innkrevingssentral kan ta sikringspant i fast egendom för skatte- och avgiftskrav. Vid tvångsindrivning skiljer man mellan sikringsstadiet och dekningsstadiet: först etableras panträtten för att säkra kravet (sikringspantet), därefter kan fastigheten tvångsförsäljas för att täcka det. Lagstödet finns i skattebetalingsloven kapittel 14 om tvångsverkställighet och ställande av säkerhet, och de allmänna reglerna om utmätning står i tvangsfullbyrdelsesloven kapittel 7. Den panträtt som indrivningsmyndigheten får genom en utleggsforretning (utmätningsförrättning) kallas utleggspant. Sikringspant beskriver funktionen och det stadium som panten befinner sig på.

Skatteetaten har särskild utmätningsbehörighet (særnamskompetanse) och kan själv besluta om och hålla utmätningsförrättning för skatte- och avgiftskrav, utan att gå via den allmänna namsmannen. Kommunala krav som eiendomsskatt och kommunala avgifter är däremot säkrade genom legalpant som följer direkt av lagen, och kräver ingen egen förrättning. För den som analyserar en fastighet är den praktiska poängen att ett sikringspant från det offentliga är ett tecken på betalningsförsummelse: det visar att den registrerade ägaren har ett oreglerat krav som kan sluta i tvångsförsäljning.

Som annan pant får sikringspant sakrättsligt skydd genom inskrivning i Grunnboken, och prioriteten mellan konkurrerande rättigheter avgörs av tidpunkten för inskrivningen. Ett sikringspant kan därför gå före senare belastningar, och ordningen kan ändras genom prioritetsvikelse om panthavarna är eniga. Sikringspant skiljer sig från legalpant, som uppstår direkt med stöd av lagen och i många fall har sakrättsligt skydd utan inskrivning.

Det är nyttigt att hålla de fyra panttyperna åtskilda:

  • Avtalspant uppstår genom avtal för att ge kredit.
  • Legalpant uppstår direkt av lagen.
  • Utleggspant uppstår genom tvångsförrättning för ett förfallet krav.
  • Sikringspant är den samlande beteckningen på pant som säkrar ett krav i stället för att ge kredit.

I Grunnboken framstår alla som belastningar med belopp, panthavare och prioritet, och de är centrala underlag för värdering och köpanalys.

I Placepoint visas ett inskrivet sikringspant tillsammans med övriga belastningar i fastighetspanelen, så du ser panthavare, belopp och prioritet utan att beställa panteattest för varje sökning.

Så ser det ut i Placepoint

I Placepoint hittar du detta i Fastighetspanel:

Sikringspant i Placepoint

Från Placepoints ordbok: Sikringspant

Mer information: Lovdata: Panteloven, Skatteetaten: Skattebetalingshåndboken kapittel 14, Store norske leksikon: utleggspant

Engelska: Security lien, a charge registered to secure a claim rather than to extend credit (Norwegian-specific).

Vanliga frågor vi möter

Vad är sikringspant?

Sikringspant är en panträtt som har etablerats för att säkra ett krav, inte för att ge kredit. Det används bland annat av fastighetsmäklare genom en sikringsobligasjon vid försäljning, och av Skatteetaten för att säkra skatte- och avgiftskrav.

Vad är skillnaden mellan sikringspant och utleggspant?

Utleggspant är den panträtt som indrivningsmyndigheten får genom en utmätningsförrättning för ett förfallet krav. Sikringspant beskriver funktionen: att säkra kravet i sikringsstadiet, innan fastigheten eventuellt tvångsförsäljs i dekningsstadiet.

Vad är skillnaden mellan sikringspant och legalpant?

Sikringspant måste normalt skrivas in för att få sakrättsligt skydd, medan legalpant uppstår direkt med stöd av lagen och i många fall har sakrättsligt skydd utan inskrivning. Båda är belastningar som påverkar fastighetens prioritetsordning.

Kan Skatteetaten ta sikringspant i min fastighet?

Ja. Vid obetalda skatte- och avgiftskrav kan Skatteetaten och Statens innkrevingssentral etablera sikringspant i fast egendom enligt skattebetalingsloven kapittel 14. Panten skrivs in i Grunnboken och kan följas av tvångsförsäljning om kravet inte regleras.

Hur får sikringspant sakrättsligt skydd?

På samma sätt som annan pant: genom inskrivning i Grunnboken. Tidpunkten för inskrivningen avgör prioriteten mot konkurrerande belastningar, så ett tidigt inskrivet sikringspant går före senare registrerade rättigheter.