Placepoint

Mäklararvode

Mäklararvode är den ersättning en fastighetsmäklare får för att förmedla försäljningen av en fastighet eller bostadsrätt. Beloppet är fritt förhandlingsbart mellan säljaren och mäklaren och har ingen lagstadgad taxa eller tariff.

Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) skriver rakt ut att det inte finns någon fastställd nivå för ersättningen till en mäklare: priset avtalas från uppdrag till uppdrag i uppdragsavtalet. Den vanligaste modellen är provision, en avtalad procentandel av försäljningssumman. En variant är en stegvis eller progressiv provisionsmodell, ofta kallad en arvodestrappa, där satsen är lägre upp till en avtalad tröskel i försäljningssumman och högre för beloppet över tröskeln. Modellen ska ge mäklaren ett starkare incitament att förhandla fram högsta möjliga pris. Ett fast arvode oberoende av försäljningssumma förekommer också, ofta kombinerat med ersättning för dokumenterade utlägg för marknadsföring och bilder.

Mäklarens skyldigheter står i fastighetsmäklarlagen (2021:516), som ersatte den tidigare lagen från 2011 (2011:666) 2021-07-01. Enligt 3 kap. 1 § ska mäklaren utföra uppdraget omsorgsfullt och enligt god fastighetsmäklarsed, och ska ta till vara både säljarens och köparens intressen. Denna dubbla lojalitet, opartisk mellanman, skiljer mäklarrollen från ett rent säljarombud och är skälet till att köparen kan lita på de uppgifter mäklaren lämnar under processen. Enligt 2 kap. 1 § ska mäklaren och företaget vara registrerade hos Fastighetsmäklarinspektionen, som utövar tillsyn och kan återkalla registreringen vid brott mot god mäklarsed. Registreringen skiljer mellan full registrering för försäljning av bostad och fastighet, och en egen, mer begränsad registrering för hyresförmedlare, som bara förmedlar hyresbostäder.

Arvodet fastställs i själva uppdragsavtalet (förmedlingsuppdraget) mellan säljaren och mäklaren, som enligt 3 kap. 3 § också kan ge mäklaren ensamrätt, ensamrätt att förmedla försäljningen under en avgränsad period. Ensamrätten kan inte gälla längre än tre månader i taget, och en förlängning kan tidigast avtalas en månad innan perioden löper ut. Utan ensamrätt kan säljaren säga upp uppdraget friare; med ensamrätt riskerar båda parter skadeståndsansvar vid uppsägning under perioden.

Tvister om själva provisionens storlek avgörs inte av FMI, som bara utövar tillsyn över mäklarens agerande. De går i stället till Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) eller till domstol.

Den norska motsvarigheten är eiendomsmegler, reglerad av eiendomsmeglingsloven. Båda länderna har fritt förhandlingsbart arvode utan lagstadgad tariff, och båda kräver registrering eller auktorisation för att driva verksamheten. Skillnaden ligger i kravstrukturen kring tillsynen: i Norge är det Finanstilsynet, tillsynsorganet för hela finanssektorn, som godkänner eiendomsmeglingsföretag och auktoriserar den enskilda mäklaren, medan Sverige har inrättat en egen myndighet med fastighetsmäklare som enda ansvarsområde. Provisionsmodellerna bekräftar samma mönster: den stegvisa arvodestrappan är en erkänd modell i den svenska branschen, uttryckligen omtalad av FMI, medan norsk praxis i huvudsak håller sig till en enkel procentsats av försäljningssumman eller ett fast arvode.

Från Placepoints ordbok: Mäklararvode

Mer information: FMI: Provision, fastighetsmäklarlagen (2021:516), FMI: Bli mäklare

Engelska: Real estate agent commission, freely negotiated with no statutory tariff (Swedish: mäklararvode).

Vanliga frågor vi möter

Vad är mäklararvode?

Mäklararvode är den ersättning en fastighetsmäklare får för att förmedla försäljningen av en bostad eller fastighet i Sverige. Beloppet förhandlas fritt mellan säljaren och mäklaren.

Är mäklararvode lagreglerat i Sverige?

Själva beloppet är det inte. Det finns ingen lagstadgad tariff. Fastighetsmäklarlagen (2021:516) reglerar i stället mäklarens skyldigheter och agerande, inte priset på uppdraget.

Vilka provisionsmodeller finns?

Vanligast är provision, en procentandel av försäljningssumman. Andra modeller är en stegvis arvodestrappa med olika sats under och över en tröskel, och ett fast arvode oberoende av försäljningssumma.

Vad är en opartisk mellanman?

Det är kravet i fastighetsmäklarlagen 3 kap. 1 § om att mäklaren ska ta till vara både säljarens och köparens intressen, inte bara säljarens, även om det är säljaren som normalt betalar arvodet.

Måste en mäklare vara registrerad?

Ja. Mäklaren och företaget ska vara registrerade hos Fastighetsmäklarinspektionen, som utövar tillsyn och kan återkalla registreringen vid brott mot god fastighetsmäklarsed.

Vad är skillnaden mellan svensk och norsk mäklarprovision?

Båda länderna har fritt förhandlingsbart arvode utan lagstadgad tariff. Skillnaden ligger i tillsynen: Norge använder Finanstilsynet, tillsynsorganet för hela finanssektorn, medan Sverige har en egen myndighet, Fastighetsmäklarinspektionen, bara för fastighetsmäklare.