Attefallshus
Attefallshus är den inarbetade beteckningen på en bygglovsfri komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus som svenska husägare kunde uppföra i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus, uppkallad efter Stefan Attefall, svensk bostadsminister 2010-2014. Från 2025-12-01 finns attefallshus inte längre som eget rättsligt begrepp, men ordet lever vidare i vardagligt tal och som sökord.
Reformen beslutades av riksdagen 2014 och trädde i kraft 2014-07-02, då med en arealgräns på 25 m². Från 2020-08-01 höjdes gränsen till 30 m² efter en lagändring i det som då var 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen (2010:900). Ett attefallshus kunde byggas som ett komplementbostadshus, alltså en självständig bostad med eget kök och badrum, eller som en komplementbyggnad utan boende, till exempel en ateljé eller ett garage. Byggnaden måste stå i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus som redan fanns på tomten.
Den avgörande skillnaden mot friggebod var att ett attefallshus aldrig var bygglovsfritt i ordets vardagliga betydelse. Även om ingen ansökan om bygglov behövdes, krävde åtgärden alltid en anmälan till byggnadsnämnden, och byggherren måste ha ett startbesked innan arbetet fick påbörjas, precis som för vilken anmälningspliktig åtgärd som helst. En friggebod krävde däremot varken bygglov eller anmälan. Skillnaden fanns för att ett attefallshus, till skillnad från en friggebod, kunde rymma en permanent bostad, och lagstiftaren ville säkerställa att byggnadsnämnden fick möjlighet att kontrollera tekniska krav som brandsäkerhet, bärförmåga och tillgänglighet före inflyttning.
Från 2025-12-01 är attefallshus, tillsammans med friggebod och en rad angränsande beteckningar, ersatta av två samlingskategorier i ett ombyggt 9 kapitel i plan- och bygglagen (Lag 2025:974): komplementbyggnad och komplementbostadshus. Arealen är nu sammanslagen i en pott per tomt: inom detaljplan upp till 30,0 m² per byggnad och 45,0 m² sammanlagt, utanför detaljplan upp till 50,0 m² per byggnad och 65,0 m² sammanlagt. Den kanske viktigaste förändringen är att anmälningsplikten samtidigt togs bort: ett komplementbostadshus kräver inte längre anmälan eller startbesked, även om det används som permanent bostad. Byggherren har fortfarande skyldighet att följa de tekniska kraven i Boverkets byggregler, men byggnadsnämnden gör inte längre någon förhandskontroll av att kraven är uppfyllda före inflyttning.
Det finns ingen direkt norsk motsvarighet till en bostadsstor byggnad som får uppföras utan full bygglovsansökan. Enligt plan- og bygningsloven och byggesaksforskriften (SAK10) är undantaget från ansökningsplikt för en fristående byggnad (§ 4-1 bokstav a, upp till 50 m²) uttryckligen villkorat av att byggnaden inte används för boende. Ska du bygga en självständig bostadsenhet i Norge, oavsett storlek, måste du söka byggetillatelse på vanligt sätt. Det svenska komplementbostadshuset, som nu får uppföras helt utan anmälan även när det är en permanent bostad, har därför ingen norsk parallell.
Från Placepoints ordbok: Attefallshus
Mer information: Boverket: Komplementbostadshus, Riksdagen: Större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31), plan- och bygglagen 9 kap.
Engelsk: A permit-free secondary dwelling under the pre-2025 Swedish rules (Swedish-specific historical term, now replaced by "komplementbostadshus").