Startbesked
Startbesked är byggnadsnämndens klarsignal för att börja med själva byggarbetet. Ett bygglov ensamt ger inte rätt att starta, det gör startbeskedet. När arbetet är klart måste du på samma sätt ha ett slutbesked innan byggnaden får tas i bruk.
Reglerna finns i 10 kap. plan- och bygglagen (2010:900). Enligt 10 kap. 3 § får en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked. Före startbeskedet ligger som regel ett tekniskt samråd hos byggnadsnämnden, där byggherren, kontrollansvarig och handläggaren går igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och avfallshanteringsplan samt övriga dokument. Nämnden ska kalla till tekniskt samråd utan dröjsmål när en åtgärd kräver kontrollansvarig, när samrådet inte är uppenbart obehövligt, eller när byggherren själv begär det (10 kap. 14 §). Byggherren ska lämna förslag till kontrollplan och de tekniska dokumenten senast fem arbetsdagar före samrådet, om inte nämnden sätter en annan tidsfrist (10 kap. 18 §).
För de flesta åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan ska en eller flera kontrollansvariga utses (10 kap. 9-10 §§). En kontrollansvarig är en fysisk person med certifierad kompetens att kontrollera att åtgärden genomförs enligt kraven, och personen ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför arbetet (1 kap. 8 § plan- och bygglagen). Rollen är obligatorisk för de flesta lovpliktiga åtgärder, det finns enstaka undantag för mindre åtgärder.
Börjar du bygga innan startbesked har getts ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift (11 kap. 53 § plan- och bygglagen). Avgiften ska tas ut även om överträdelsen inte skedde uppsåtligen eller av oaktsamhet, men den kan sättas ned till hälften eller en fjärdedel om den inte står i rimlig proportion till överträdelsen (11 kap. 53 a §). Upprepar den avgiftsskyldige överträdelsen inom två år, fördubblas avgiften.
När byggarbetet närmar sig slutet ska nämnden kalla till ett slutsamråd innan slutbesked kan ges, om åtgärden har omfattats av tekniskt samråd eller om en byggbedömare har använts (10 kap. 30 §). Slutbesked ges skriftligt och kräver att byggherren visar att alla krav i lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och eventuella tilläggsvillkor är uppfyllda (10 kap. 34 §). Byggnadsverket får som huvudregel inte tas i bruk innan slutbesked har getts (10 kap. 4 §). Om kraven för slutbesked inte är uppfyllda, men bristen är obetydlig eller en kontroll återstår till ett senare tillfälle, kan nämnden ge ett interimistiskt slutbesked, ett villkorat slutbesked som gäller tills bristen är avhjälpt eller kontrollen är genomförd (10 kap. 36 §).
Startbesked och slutbesked motsvarar tillsammans den norska igangsettingstillatelsen och ferdigattesten enligt plan- og bygningsloven, och interimistiskt slutbesked motsvarar den norska midlertidige brukstillatelsen. Den viktigaste skillnaden är att svensk rätt gör rollen som kontrollansvarig och det tekniska samrådet till en fast del av processen för de flesta åtgärder, medan norsk rätt lägger mer av kontrollansvaret på tiltakshaver och det ansvariga företaget själva. Den andra skillnaden är sanktionen: att bygga före startbesked utlöser i Sverige en lagstadgad byggsanktionsavgift som beräknas efter en fast formel, medan den norska överträdelseavgiften fastställs mer skönsmässigt av kommunen i det enskilda fallet.
Från Placepoints ordbok: Startbesked
Mer information: Boverket: Startbesked, Boverket: Slutbesked, plan- och bygglagen 10 kap.
Engelska: Start notice and completion notice.



