Lagfart
Lagfart är den svenska registreringen av vem som äger en fastighet. När köparen ansöker om och beviljas lagfart förs ägandet in i fastighetsregistrets inskrivningsdel, och köparen får rättsskydd mot säljarens borgenärer och mot senare köpare av samma fastighet.
Reglerna finns i 20 kap. jordabalken (1970:994). Enligt jordabalken 20 kap. 2 § ska ansökan om lagfart skickas in senast tre månader efter att fångeshandlingen, oftast köpebrevet, har utfärdats. Fristen räknas från köpebrevet, inte från ett tidigare köpekontrakt, eftersom det är köpebrevet som är den slutliga överlåtelseförklaringen när hela köpeskillingen är betald. Det är Lantmäteriet, genom sin inskrivningsmyndighet, som handlägger ansökan och för fastighetsregistret.
Om du inte ansöker inom fristen skickar Lantmäteriet ett föreläggande, ett krav på att ansöka inom en ny frist. Lantmäteriet driver inte ärendet längre än så. Det är köparens eget intresse av att säkra ägandet som driver ansökan, eftersom en lagfart som inte söks låter en konkurrerande förvärvare hävda bättre rätt till samma fastighet.
När ansökan inte kan beviljas fullt ut för att ett villkor i köpet ännu inte är uppfyllt, till exempel en oklar förköpsrätt eller ett saknat samtycke från make, förklarar Lantmäteriet lagfarten vilande enligt jordabalken 20 kap. 7 §. En vilande lagfart är inte avslagen. Den väntar tills villkoret är uppfyllt, och sökanden behåller sin plats i handläggningskön från det ursprungliga inlämningsdatumet.
Arv följer ett eget spår. Tremånadersfristen räknas då inte från dödsfallet, utan från arvskiftet, det skriftliga avtalet mellan arvingarna om hur boet ska fördelas. Ansökan måste innehålla en bouppteckning som först är registrerad hos Skatteverket. Enligt ärvdabalken 20 kap. 1 § ska bouppteckningen förrättas senast tre månader efter dödsfallet och skickas in inom en månad efter det, så det går minst fyra månader innan lagfarten över huvud taget kan sökas. Själva handläggningen kostar en fast expeditionsavgift på 825 kr, oavsett om förvärvet sker genom köp, arv eller gåva.
Lagfart är den svenska motsvarigheten till tinglyst hjemmel (registrerad äganderätt) i den norska grunnboken, men två skillnader är värda att notera. Norge har ingen lagstadgad frist för att registrera ett skjøte (norskt överlåtelsedokument). Köparen kan vänta, på egen risk för rättsskyddet, medan svensk rätt tvingar fram en ansökan inom tre månader. Det svenska fastighetsregistret är dessutom ett register som samlar både objektuppgifter och rättighetsuppgifter, medan Norge har delat lösningen i två: matrikkelen för gränser och byggnader, grunnboken för rättigheter. Den tudelningen har ingen svensk motsvarighet.
Lantmäteriet beviljar runt 130 000 lagfarter per år, enligt SCB. Talet gäller endast fastigheter. En bostadsrätt är en andel i en förening och ger ingen lagfart vid försäljning.
Från Placepoints ordbok: Lagfart
Mer information: Lantmäteriet: Registrera ägare - lagfart, jordabalken 20 kap., SCB: Fastighetspriser och lagfarter
Engelska: Registered title to a property (Swedish-specific procedure).



